Kaffekunskap
Ursprung
Historierna om hur kaffet upptäcktes är många. Det enda som man med säkerhet vet är att kaffeträdet härstammar från Etiopiens bergiga sydvästra delar. Därifrån spreds det vidare till den arabiska halvön. Detta tror man skedde för ungefär 1500 år sedan.
Det sägs att getaherden Kaldis getter var de första som smakade kaffe. Kaldi fann en dag sina djur fullkomligt vilda och galna. När han inte kunde lugna dem sprang han till abboten på närmaste kloster för att berätta om det konstiga som hänt. En av munkarna upptäckte busken som getterna ätit av och därmed var kaffebönan upptäckt.
Munkarna provsmakade både blad och buskar och märkte att de kunde hålla sig vakna flera timmar längre än vanligt. Klostret kom sedan den dagen att kallas "Det vakna klostret".
Kaffet till Sverige
1685 var första gången man säkert vet att kaffet kom till Sverige. Enligt Göteborgstullens papper från det året tog någon in ett halvt kilo kaffe. Två år senare stod kaffe upptaget som medicin i apotekets prislista och idag dricker varje svensk i snitt hela 3,2 koppar per dag. Totalt importeras cirka 75 miljoner kilo kaffe till Sverige varje år.
Klimat
Kaffeträdet är väldigt känsligt för kyla, därför trivs det bäst i ett jämnt och varmt klimat. Trädet bör planteras på mark som ligger 500-1200 meter över havet. Det bör regna mellan 1000 och 1500 mm regn per år för att det ska må bra. Jorden måste dessutom vara lerrik, fuktig och väldränerad för att plantan ska växa och ge skörd.
Kaffeträdet
Kaffeträdet är grönt året runt. Bladen blir 10-15 cm långa och växer parvis på kvisten. Där bladen möts sitter blomklasar som doftar jasmin. Efter cirka tre år blommar trädet och det tar ungefär ett halvår för bären att mogna.
Det dröjer så lång tid som sju-åtta år innan trädet ger optimal skörd. Trädet kan bli upp till 10 meter högt, men beskärs i regel till 2-4 meters höjd, för att ge rikare skörd och lagom plockhöjd. En normal livslängd är ca 20 år. Därefter ersätts trädet med en ny planta.
Bären
Kaffeträdets bär är röda och stora som körsbär. Oftast innehåller varje bär två kaffebönor som kan vara grå, blågröna eller ljusbruna. Det mogna bäret har ytterst ett karmosinrött skal som omger ett lager av fruktkött. Inbäddade i ett glykosskikt, under den s k pergaminohinnan ligger de två bönorna, så tätt intill varandra att deras ena sida är platt.
Rostning
När bönorna rostas så värms de upp till 200 grader i en rostmaskin. I fem till tio minuter pågår rostningen. När bönorna väl är rostade så töms de i en behållare och kyls så fort som möjligt.
Rostas kaffet för mycket avdunstar en del av oljorna, medan andra bränns. Resultatet blir då en bitter och frän smak som saknar arom och fyllighet. Rostas kaffet däremot för lite utvecklas inte alla oljor och kaffet blir för svagt.